tisdag 24 september 2019

Inspiration från gamla mönster och handspunnet garn.

Idag när det är en fin höstdag ute och jag sitter vid datorn på jobbet så tänkte jag uppmärksamma en aktivitet som hände i anknytning till en av sommarens textila evenemang, närmare bestämt Ullmarknaden i Österbybruk 9-10 augusti i Uppsala län.
Det var för sjätte året som den svenska ullen uppmärksammades med en Ullmarknad.
Där kunde man hitta ull, skinn, garn och redskap från Uppsala läns fårägare. Slöjdare, ullproducenter och ullentusiaster delade plats och erfarenheter. Det fanns kurser och föreläsningar och aktiviteter för hela familjen.

I anknytning till ullmarknaden så hade hemslöjdskonsulenterna i Uppsala län gått ut med en utmaning #ullihand, där deltagarna skulle inspireras från äldre mönsterförlagor som finns i samlingarna och på Digitalt museum för att sedan konstruera ett nytt mönster. För att underlätta fanns ett grundmönster till vante att utgå ifrån. De som ville kunde sticka upp och skicka in sina alster till en tävling, där vinnarna skulle utses på ullmarknaden.

Jessica Lundin från Vintrosa valde att vara med i tävlingen och inspirerades av fyra mönster som hon sedan skissade upp till sitt eget. Hon älskar fåglar och funderade på: är de kära, blyga, är de på vägt till eller ifrån ett möte?
Mönster och garn till vantar. Foto: Jessica Lundin



Mönster på vante inspiration från tidigare vantar från Upplands museum. 
Foto: Jessica Lundin



Två par vantar i olika färgställningar. Foto: Jessica Lundin


Då Jessica är en duktig spinnerska så valde hon att spinna sitt egna garn. Garnet är spunnet av ull från Bergagård ca en mil från Vintrosa. Ullen klipps bara en gång om året så fibrerna är långa med en fin lyster. För att vantarna skulle bli varma, spanns garnet till ett fyrtrådigt crepgarn. Jessica färgade garnerna själv i dämpat svartgrön- och ljungrosa färger.
Vantarna stickades upp i två olika uppsättningar där kontrastfärgerna varierade.
På ullmarknaden så vann Jessicas vantar förstapris i kategorin handspunnet garn med motiveringen:

Vantar som tydligt inspirerats av mönsterbladet kompletterat med egen tolkning. Sköna på handen, varma breda vantar i något grövre garn. Färgkontrasterna funkar utmärkt bra till och med på tummen, Mudden både skön och varm. Kiltumme och insydd pikotkant visar på god stickteknik. 


1:a prisvantar i kategorin handspunnet. Foto: Hemslöjdskonsulenterna i Uppsala län


Juryn urvalskriterier: Inspiration utifrån förlagorna, Passform, proportioner och stickarens teknik.
Färgkontraster. Muddar och tummar. I juryn satt: Ebba Stålhandske, Håkan Liby och Olle Petter Melin

Då Jessicas intresse för att spinna garn är stort deltog hon även i en tävling under en av dagarna där utmaningen var att spinna så långt som möjligt på 5minuter. Det var uppdelat i heat och Jessica tog sig till final och kunde där spinna sig till en vinst.



Mer om ullmarknaden och ullihand hittar du på: https://www.upplandsmuseet.se/hemslojd/


fredag 30 augusti 2019

Slöjdaktiviteter under helgen 31/8-1/9


I helgen 30augusti och 1september så pågår det flera olika slöjdaktiviteter i länet.

*På Hallagården i Lekhyttan är det Ull-helg:
  • Mannekänguppvisning med Lekebergsrevyn som kallas: "Ull, Lin och Rock´n´Roll" Lördag kl: 15.30 och Söndag kl:14.00.
  • Föredrag (Gratis om man fikar vid Hallagården):
    •  Lördag kl:11.00 Ullanalyser - Varför då? med Lena Persson, ULLiForm, Jämtland
    •  Lördag kl:14.00 Yllebroderi från Jämtland/Härjedalen. med Lena Persson, ULLiForm, Jämtland
  • Kurs: Lördag och söndag: Sy och brodera din vadmalskappa
  • Utställare
  • Försäljning av ull, garn och materialsatser från Hallagårdens djur till salu
  • Se djuren som ger ull i Hallagårdens djurpark
  • Lek i ull-lekparken
För mer information se: http://hallagarden.nu/




*På söndag 1 september är det Hantverksdag i Wadköping.
Det kommer att vara träsvarvning och material-loppis mellan kl:11-16.


För mer information se: https://bit.ly/30qfz88





Textilutställning Kumla Utställningshall 31 augusti-30 september.



Mellan 31 augusti och 30 september ställer textilkonstnären Lena Jerlström från Sköllersta ut en textilinstallation med virkat, målat och hamrad plåt som hon har namngett Tillåt mig vara, i Utställningshallen på Kumla bibliotek.

I verket har hon inspirerats av hur dagens samhälle ser på tiden som ett mått på duglighet, att vara snabb är samma som att vara duktig.

Lenas tankar:
"Kanske är det nödvändigt med långsamhetens görande,
det till synes meningslösa,
tankens oeffektiva nödvändighet
det monotona görandets hjälp till tanken"

På lördag 31 augusti är det vernissage kl:11.00-14.00
Kumla Bibliotek Parkgatan 14, Kumla




onsdag 3 juli 2019

Slöjd Residence i Jokkmokk


 

 

Jokkmokk: Slöjd som historia, kulturarv och experiment.

Slöjd Stockholms årliga residensprogram flyttar norrut 2019. Till Jokkmokk i Norrbotten. På Samernas utbildningscentrum/Sámij åhpadusguvdásj kommer två residensdeltagare att erbjudas plats.

Vi söker två personer:
1. En utövare från det lokala slöjdfältet duodji, med intresse för gränsöverskridande samarbeten
2. En slöjdare, konsthantverkare eller konstnär med intresse för slöjdpraktiker och gränsöverskridande samarbeten

De två deltagarna erbjuds var sitt stipendium på 25 000 kr, produktionsstöd, boende under vistelsen, möjlighet till en arbetsplats, verkstäder samt praktiskt och innehållsmässigt stöd från Slöjd Stockholm. Programmet genomförs i samarbete med Samernas utbildningscentrum och det intilliggande Ájtte, Svenskt Fjäll- och Samemuseum. Residensen genomförs under oktober månad 2019.

Vem söker vi?
Vi söker dig som är särskilt intresserad av samarbete som praktik, och är nyfiken på att under en koncentrerad tid pröva ditt hantverksmässiga utövande i relation till den specifika kontext som är Jokkmokk.

Skicka in ansökan senast den 28 juli
Ansökan ska innehålla ett projektförslag/förslag till hur residenstiden ska användas och en kortfattad beskrivning av din praktik vilken skickas senast den 28 juli 2019 till: slojdresidens@stockholmslansmuseum.se

Vill du veta mer: https://stockholmslansmuseum.se/jokkmokk-slojd-som-historia-kulturarv-och-experiment/

Om Slöjd Stockholms residensprogram
Residensprogrammet är en del av en långsiktig utveckling av en publik plattform för att undersöka, lyfta fram och diskutera slöjd och hantverk, samt ställa frågor kring det handgjorda och dess roll och relevans i vår samtid. Programmet är ambulerande och genomförs i samarbete med lokala och regionala samarbetsparter. Med en verksamhet som rör sig mellan olika platser kan detta bidra till att pröva nya sammanhang och former för både utövande praktik och utveckling av samtalet kring det handgjorda.

Slöjd Stockholm är initiativtagare och ansvariga för projektets genomförande. Slöjd Stockholms residensprogram finansieras av Statens Kulturråd och Nämnden för hemslöjdsfrågor. Ansvarig för projektets utveckling är Slöjd Stockholms verksamhetsledare Andreas Sohlberg, programmet 2019 utvecklas och samordnas av Emily Fahlén och Asrin Haidari som också är konstnärliga ledare för Luleåbiennalen 2020.

måndag 24 juni 2019

Slöjdaktiviteter på Siggebohyttan i sommar!

Nu har sommaren satt fart, semestern kanske redan börjat eller så är den på intåg..
I sommar så erbjuder Örebro läns museum en hel del slöjdaktiviteter! Vi kommer att hålla till på vår Bergsmansgård i Siggebohyttan, där det kommer vara både familjeaktiviteter och mer inriktad verksamhet mot vuxna.

Torsdag och fredag 27-28 juni: Gör egna leksaker i trä och textil.
Under Bergslagens familjeveckor så erbjuder vi prova på-aktiviteter. Dessa dagar får besökarna skapa egna leksaker i trä och textil till exempel tova bollar och ringar, göra ett eget "tre i rad", en "kasta ring", eller varför inte ett eget hopprep!
Tid: 12-16
Gratis

Foto: Mikael Linell 

Foto: Mikael Linell


Torsdag 4-5 juli: Tova en fladdermus, ett flygfä eller bygg din egen fladdermusholk.
Under Bergslagens familjeveckor så erbjuder vi prova på-aktiviteter. Dessa dagar får besökarna skapa egna fladdermöss eller andra flygfä av ull och bygga ihop en fladdermusholk.
Tid: 12-16
Att tova är gratis
Att bygga fladdermusholken kostar 50kr


Foto: Malin Karlsson





Torsdag 11 juli: Slöjden börjar i skogen.
Slöjdkonsulenten Lars Petersson tar med deltagarna på en vandring i skogen i anslutning till Siggebohyttan för att titta på olika träd, hur de växer och hur de kan användas i slöjden. Lars berättar varför det kan vara bra att välja ett krokigt träd ibland, eller vad barken berättar om virket innanför. Samling vid Mangårdsbyggnaden och vid regn så blir det ett föredrag inne på logen.
Tid: 15.00
Gratis

Foto: Lars Petersson


Torsdag 18 juli: Lappa och laga (föreläsning och workshop)
Sara Hillersberg kommer att ha en föreläsning om hållbarhet och konsumtion med inriktning på textil. Efteråt kommer hon att ha en workshop i att lappa och laga. Ta med kläder och textilier så får ni möjlighet och hjälp att laga och ändra dem!
Sara är sömmerska och kostymör som arbetar med återbruk och re-design. Hon har butik och syateljé "Ateljé Återbruk" i Wadköping, Örebro
Tid: 14.00
Gratis
Foto: Mikael Linell


Välkomna till slöjdaktiviteterna på Siggebohyttan!

Läs mer på www.olm.se
Öppettider: Onsdag-Söndag 11-17.
Siggebohyttans bergsmansgård
713 94 Nora







onsdag 27 mars 2019

Att synliggöra det osynliga


Att synliggöra det osynliga  - konferens om immateriellt kulturarv 

Under två dagar, 13 – 14 mars 2019, var det en konferens om slöjd -, och hantverkskunskaper och vad som händer när antalet utövare minskar och kunskaper riskerar att försvinna. Konferensen hölls i Sörmlands nya länsmuseum och arrangerades av Sörmlands museum, Nämnden för hemslöjdsfrågor (NFH) och Hantverkslaboratoriet  (HL) vid Göteborgs universitet.

Foto: Fredrik Lovéus
Föreläsningar
Frågeställningen tar avstamp i UNESCO´s konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet. I konventionen lyfts värdet av att dokumentera och förmedla kunskaper, handlingar, seder och riter, sånger, danser och mycket mer som nödvändigtvis inte är knutet till ett föremål. Konventionen fokuserar på levande bruk av kunskaper, utövande och de personer som kan. På konferensen var temat traditionella slöjd-, och hantverkskunskaper.

Karin Lindvall, museichef på Sörmlands museum inledde med att resonera kring begreppet kulturarv. Det är ett begrepp som ständigt är i förändring och olika förskjutningar sker över tid vad som kan benämnas kulturarv och inte. Därför behöver begreppet diskuteras. Att det materiella och det immateriella kulturarvet är varandras förutsättningar är odiskutabelt. Temat på konferensen fokuserar på det görande som resulterar i föremål.

Annika Nordström arbetar på Institutet för språk och folkminnen (ISOF) och är den kulturarvsmyndighet som fått ansvaret att genomföra konventionen i Sverige. ISOF vill med olika insatser som projekt och program upprätthålla kunskaper.


foto: Malin Karlsson
Anneli Palmsköld är prefekt och  professor i kulturvård vid Göteborgs universitet. Hon talade om vikten att utveckla metoder för dokumentation och lärande inom slöjd-, och hantverksfältet. Lärandet kan ske på olika sätt: Lärande om något, lärande i något, lärande med något och lärande genom något. Alla perspektiv är viktiga för att skapa förutsättningar för ett aktivt byggande av kunskaper.

Friedrike Roedenbeck är kanslichef på Nämnden för hemslöjdsfrågor och det är den myndighet som samordnar det arbete inom konventionen som kallas traditionellt hantverk. Hon menar att det viktiga inom arbetet är att skapa förutsättningar för kunskapsöverföring av traditionella slöjd-, och hantverkskunskaper. Civilsamhället är en viktig aktör. Hållbarhet är centralt och ger arbetet samtida legitimitet. 

Från Norskt hantverksinstitutt (NHU) i Lillehammer kom två talare (Eivind Falk och Jarle Hugstmyr) som beskrev hur de i Norge arbetar med det här området. I Norge har man byggt upp en verksamhet sedan många år. Det finns möjlighet för en person som representerar en kunskap som bedöms vara ”hotad” att under tre år arbeta heltid för att utveckla sina kunskaper och samtidigt dokumentera kunskaperna. NHU arrangerar även något som de kallar ”hantverkssamling”. Det kan liknas med en workshop där deltagarna har en särskild uppgift att genomföra tillsammans samtidigt som processerna reflekteras, diskuteras och kritiseras. NHU kallar detta för att ”lyfta i flock”. Det innebär att slöjdare och hantverkare tillsammans bygger, utvecklar och vidareför kunskaper.

foto: Lars Petersson
Hantverkslaboratoriet vid Göteborgs universitet hade två talare under konferensen. Tina Westerlund visade några exempel på hur man kan, med strukturerade metoder, utforska och dokumentera olika hantverkskunskaper. ”När är vattenstrålen lagom stark för att inte skada pionens rotknölar när de sköljs av inför delning av dem i reproduktionssyfte?” Hur beskrivs det och vilka risker kan man ta genom att testa själv? Om en rotknöl av en särskilt unik sort förstörs kanske inte den sorten går att föryngra, återskapa och spara för framtiden. Hur undviker man det när de sista kunskapsbärarna försvinner? Linda Lindblad talade om hur Hantverkslaboratoriet har byggt upp sin verksamhet på vetenskaplig grund. Centralt för HL är att kartlägga och tillgodose kompetensbehovet inom kulturmiljöområdet (bygghantverk, landskapsvård och trädgård).  Bärande begrepp är det laborativa arbetssättet, metodutveckling inom dokumentationsområdet och kompetensutrymme för hantverkare. HL genomför hantverkssamlingar för skilda områden inom traditionshantverket.


Goda exempel
Sedan följde en rad presentationer som exemplifierade hur arbetet med immateriellt kulturarv kan göras. Helena Åberg, slöjdkonsulent vid Sörmlands museum berättade om ett dokumentationsprojekt där film används utifrån olika infallsvinklar; reportaget, dialogen, instruktionen och förebilden. En film visar en långsam process som gestaltas med s.k. Time Lapse. 

7 kilo järn är ett utvecklingsprojekt i Uppsala, Gävleborg och Dalarnas län för smeder. Projektet har gett smederna utmaningen att smida utifrån förutsättningen 1 liter massivt järn (7 kilo). Resultatet visas i en utställning där de medverkande smederna beskriver sin process.

Tutankhamons krage var nästa exempel på hur man kan vinna kunskap ur ett gammalt föremål. Enda förebilden var ett fotografi från samlingen av föremål som grävts fram ur pyramiderna i Egypten. Efter flera försök i att väva runt lyckades Marie Ekstedt-Bjersing att återskapa den krage Tutankhamon bar när han begravdes för drygt 3300 år sedan. 

Annika Ekdal, textilkonstnär berättade om hur hon rest runt i världen och studerat äldre gobelängvävnader. 

Niclas Flinck, slöjdkonsulent i Jönköpings län, talade om vikten att förstå multimodalt lärande och yngre människors behov att interagera i sitt lärande.


Hur går arbetet vidare?
Avslutningsvis diskuterades i plenum vad som är viktigt att göra nu utifrån de förutsättningar som konventionen och de resurser som finns. En nationell agenda för tryggande av traditionell hantverkskunskap är under utarbetande. Agendan formulerar en strategi för vilka insatser som är nödvändiga för att ett förverkligande av konventionens ambitioner ska bli möjliga. Det tre centrala aktörerna; Nämnden för hemslöjdsfrågor, Hantverkslaboratoriet och Institutet för språk och folkminnen axlar genom agendan sina respektive ansvarsområden och samordnar sina insatser. Agendan ska också ligga till grund för finansiering av insatserna.
Arbetet i noden för traditionellt hantverk fortsätter under 2019 och genom den nationella agendan ges de framtida insatserna en samordnad struktur och inriktning.  

Läs mer om konventionen här.
Läs mer om Norsk hantverksinstitutt här. 
Läs mer om Hantverkslaboratoriet här.
Läs mer om Nämnden för hemslöjdsfrågor här. 

/Lars Petersson, slöjdkonsulent och biträdande chef, kunskapsenheten, Örebro läns museum