Barndag på Siggebohyttan

I går, den 26 juni, ordnade vi en barndag på Siggebohyttans Bergsmansgård mellan Nora och Lindesberg. I hällande regn flyttade vi in i logen. Där fick barnen tälja tryckstämplar i al, trycka på tyg, de fick också måla på lumpapp med schabloner. Mönstren är delvis hämtade från gamla målningar i mangårdsbyggnaden på Siggebohyttan. Det fanns käpphästar, styltor, tunnband och många andra traditionella lekar att pröva på. Aktiviteten var en del av Bergslagens familjeveckor. Från museet deltog slöjdkonsulenterna, byggnadsantikvarierna och hembygdskonsulenten.

Nästa gång är den 7 augusti. Då finns möjlighet att pröva på att tälja, trycka och leka igen!
/Lars Petersson

BOKTIPS

Sugen på att läsa något i sommar? Ibland kan det vara bra att ha en bok som man kan läsa i lite nu och då. En  bok som har korta fristående artiklar, men som ändå har ett gemensamt tema. Boken Ur Skogen är en sån bok. Daniel Söderberg och Ragnar Persson har samlat texter och bilder från en rad olika personer som ger sina personliga tankar och intryck från skogen. Skogen är i fokus just nu. Det pågår diskussioner om vårt utnyttjande av skogen som resurs och det moderna, storskaliga skogsbruket ifrågasätts. Boken Ur Skogen är utgiven av förlag Orosdi-Back, 2013. Isbn 978-91-86593-49-0

SlöjdHajk

I lördags träffades vi några stycken på Hallsbergs hembygdsgård för att tälja lite. Solen sken och vi fick söka lite skugga under några björkars försommargröna kronor. En huggkubbe, en täljhäst, några yxor och träkilar, knivar och färskt trä. det är vad som behövs. Och man kan roa sig flera timmar.

Josef klämmer fast ämnet i täljhästen och täljer med bandkniven. Vi kallar det slöjdhajk, kanske mest för att vi är utomhus, nära naturen och materialet. När alla kommit igång med sina olika projekt brukar det lägga sig ett lugn över platsen. Lågmälda samtal och djupa resonemang uppstår lätt när tempot för en stund sjunker.

En del spån blir det, men det är lätt att räfsa ihop och återföra till kretsloppet. Det behöver inte vara komplicerat och krångligt. Är du intresserad att göra något liknande kan du höra av dig. Det finns lite verktyg och redskap att låna och kanske kan vi bistå med inspiration också. lars.petersson@olm.se

Vi som älskar Skogen

 

Nu pågår en utställning i Stenhuset i Surahammar på temat skogen. Det är slöjd, konsthantverk och konst. Dessutom visas utställningen Slöjdens material -det omsorgsfulla valet samtidigt på samma plats. 

läs mer på Stenhusets hemsida

Återbruk - vad är det vi gör?

Återbruk är ett begrepp som vi ofta använder inom slöjden. Vi finner det ofta som rubrik för något som lockar till slöjdande, hållbart slöjdande.

Slöjd är en verksamhet som bottnar i en tradition av kunskaper i hantverk av olika slag. Slöjd kan sägas vara ett samlingsbegrepp för en förmåga att kunna göra själv, utan alltför stora anordningar och hjälpmedel. Slöjdens kärna av kunskap finns i utövaren, i kroppen, i intellektet, i erfarenheten. Här finns lösningar på problem, när något gått sönder eller tjänat ut. Vi kan laga, göra om, ge ny funktion. Vi kan använda, bruka materialet igen. Återbruk. Att bruka är att ge något en funktion. Inom slöjden handlar det ofta om att göra saker som har en praktisk funktion. Kläder som kan värma oss när det är kallt, svalka oss när det är soligt eller skydda oss när det regnar och blåser. Vi kan slöjda saker av trä och metall som underlättar vår vardag. Möbler att vistas i, förvara i, saker att tillreda mat i, äta ur. Smidda knivar och redskap som hjälper oss. Vi kan göra allt detta med nytt material, eller använda material som redan haft en funktion. Återbruk. Om vi ser på materialets väg från ursprung till dess att det inte är användbart längre ur ett linjärt perspektiv blir valet av material väldigt viktigt. Plast kan vi hålla liv i ett tag, ibland. Men till slut går det inte längre. Vad händer då? Deponi på en soptipp, bränning i kraftvärmeverk, eller hamnar plast delar och partiklar i haven där de samlas i fiskarnas gälar så de kvävs eller bildar plasten flytande öar? Material som inte behöver processas fram i någon större utsträckning är lättare att hantera efter en tid. Trä, ull, lin och andra material vi brukar kalla naturmaterial finns hela tiden nära sin ursprungliga form. När vi slitit ut, lagat och tröttnat på våra slöjdade saker kan vi lättare och med godare samvete återföra dem till naturen. Vi behöver föra ett större mått av kretsloppstänkande i vår konsumtion. Vi kan se materialen vi använder som resurser som vi kan ha nytta av hela tiden. Ett material som aldrig lämnar det ekologiska kretsloppet blir till nya resurser i komposten. Ju färre material ett föremål innehåller, ju lättare är det att laga, återbruka och kompostera.

Även publicerat på Slöjd Håller

Hallsberg nästa! Nästa Hallsberg!

Lördagen den 15 juni är du som är mellan arton och trettio välkommen till täljhajk på Hallsbergs hembygdsgård. Vi täljer mellan 11-15. Jakob fixar material. Färskt trä. I Egna händer håller med verktyg. Vi är utomhus, så det är kläder efter väder som gäller. Om det ösregnar har vi en plan B, så kom ändå även om vädret vill annat.
Åker du kollektivt är det en stunds promenad till hembygdsgården. Åker du med Tågkompaniet/ Tåg i Bergslagen är det fritt att ta med cykel på tåget. Det gäller även Länstrafikens landsortstrafik.
Hör gärna av dig med ett e-post till lars.petersson@olm.se eller sms 070-545 78 22  om du tänker komma!
Väl mött i Hallsberg!

”Vi har allt, men det är också allt vi har”

Rubriken är ett citat av den norske trubaduren och författaren Ole Paus. Vi fick det av Stefan Edman, biolog, föreläsare och politiskt sakkunnig i hållbarhetsfrågor för den tidigare regeringen. Stefan Edman var förmiddagens huvudtalare på konferensen Medveten Grön i Karlstad den 28 maj. Konferensen anordnades av Region Värmland och var en kulturkonferens om hållbarhet.  

I sitt föredrag lyfte Stefan Edman den sociala dimensionen av hållbar utveckling. (De andra är den ekologiska och den ekonomiska). Det handlar om det goda livet för jordens befolkning. Hundratals miljoner människor har lyfts ur fattigdom, medellivslängden stiger, medellönen höjs. Det betyder att konsumtionen ökar, vilket ställer större krav på att de varor och tjänster som konsumeras.  

Ur ett ekologiskt perspektiv har jorden det knackigt. Vi tar ut alldeles för stora resurser av vad jorden har att erbjuda i form av råmaterial och energi. Överutnyttjandet är alldeles för stort och effekten blir en negativ klimatpåverkan. De insatser som gjorts genom att förbjuda en del växthusgaser har lett till att ozonlagret läker. Vi blir mer skyddade från solens skadliga uv-strålning. Däremot ökar utsläppen av koldioxid (CO²) som är klimatpåverkande.

Vad ska vi göra? Lösningen finns, enligt Stefan Edman, i en vanlig eka. Han målar upp en bild där vi sitter i en roddbåt med två åror. Den ena åran symboliserar ny ”grön” teknik. Men om man bara ror med en åra går det bara runt i en cirkel. För att hålla en stadig kurs mot ett hållbart samhälle behöver ro även med den andra åran, som är ”varsam livsstil”. För att den åran ska göra att vi rör oss framåt ska den röras av krafter som finns i en effektiv konsumtion i form av bl a miljömärkta varor, men även av icke materiell konsumtion som t ex kultur. Hela kulturområdet är för det mesta lite snällare ut ett hållbarhetsperspektiv än att köpa saker.

Slöjda mer! Gå en kurs! Sjung i kör! Gå på teater, bio och konserter! I slöjden möter du förnyelsebara naturmaterial och kunskaper om hur du, utan att förbruka mer energi än nödvändigt, gör,  lagar och återbrukar saker.