Att synliggöra det osynliga

Att synliggöra det osynliga  - konferens om immateriellt kulturarv 

Under två dagar, 13 – 14 mars 2019, var det en konferens om slöjd -, och hantverkskunskaper och vad som händer när antalet utövare minskar och kunskaper riskerar att försvinna. Konferensen hölls i Sörmlands nya länsmuseum och arrangerades av Sörmlands museum, Nämnden för hemslöjdsfrågor (NFH) och Hantverkslaboratoriet  (HL) vid Göteborgs universitet.

Foto: Fredrik Lovéus

Föreläsningar

Frågeställningen tar avstamp i UNESCO´s konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet. I konventionen lyfts värdet av att dokumentera och förmedla kunskaper, handlingar, seder och riter, sånger, danser och mycket mer som nödvändigtvis inte är knutet till ett föremål. Konventionen fokuserar på levande bruk av kunskaper, utövande och de personer som kan. På konferensen var temat traditionella slöjd-, och hantverkskunskaper.

Karin Lindvall, museichef på Sörmlands museum inledde med att resonera kring begreppet kulturarv. Det är ett begrepp som ständigt är i förändring och olika förskjutningar sker över tid vad som kan benämnas kulturarv och inte. Därför behöver begreppet diskuteras. Att det materiella och det immateriella kulturarvet är varandras förutsättningar är odiskutabelt. Temat på konferensen fokuserar på det görande som resulterar i föremål.

Annika Nordström arbetar på Institutet för språk och folkminnen (ISOF) och är den kulturarvsmyndighet som fått ansvaret att genomföra konventionen i Sverige. ISOF vill med olika insatser som projekt och program upprätthålla kunskaper.

foto: Malin Karlsson

Anneli Palmsköld är prefekt och  professor i kulturvård vid Göteborgs universitet. Hon talade om vikten att utveckla metoder för dokumentation och lärande inom slöjd-, och hantverksfältet. Lärandet kan ske på olika sätt: Lärande om något, lärande i något, lärande med något och lärande genom något. Alla perspektiv är viktiga för att skapa förutsättningar för ett aktivt byggande av kunskaper.

Friedrike Roedenbeck är kanslichef på Nämnden för hemslöjdsfrågor och det är den myndighet som samordnar det arbete inom konventionen som kallas traditionellt hantverk. Hon menar att det viktiga inom arbetet är att skapa förutsättningar för kunskapsöverföring av traditionella slöjd-, och hantverkskunskaper. Civilsamhället är en viktig aktör. Hållbarhet är centralt och ger arbetet samtida legitimitet. 

Från Norskt hantverksinstitutt (NHU) i Lillehammer kom två talare (Eivind Falk och Jarle Hugstmyr) som beskrev hur de i Norge arbetar med det här området. I Norge har man byggt upp en verksamhet sedan många år. Det finns möjlighet för en person som representerar en kunskap som bedöms vara ”hotad” att under tre år arbeta heltid för att utveckla sina kunskaper och samtidigt dokumentera kunskaperna. NHU arrangerar även något som de kallar ”hantverkssamling”. Det kan liknas med en workshop där deltagarna har en särskild uppgift att genomföra tillsammans samtidigt som processerna reflekteras, diskuteras och kritiseras. NHU kallar detta för att ”lyfta i flock”. Det innebär att slöjdare och hantverkare tillsammans bygger, utvecklar och vidareför kunskaper.

foto: Lars Petersson

Hantverkslaboratoriet vid Göteborgs universitet hade två talare under konferensen. Tina Westerlund visade några exempel på hur man kan, med strukturerade metoder, utforska och dokumentera olika hantverkskunskaper. ”När är vattenstrålen lagom stark för att inte skada pionens rotknölar när de sköljs av inför delning av dem i reproduktionssyfte?” Hur beskrivs det och vilka risker kan man ta genom att testa själv? Om en rotknöl av en särskilt unik sort förstörs kanske inte den sorten går att föryngra, återskapa och spara för framtiden. Hur undviker man det när de sista kunskapsbärarna försvinner? Linda Lindblad talade om hur Hantverkslaboratoriet har byggt upp sin verksamhet på vetenskaplig grund. Centralt för HL är att kartlägga och tillgodose kompetensbehovet inom kulturmiljöområdet (bygghantverk, landskapsvård och trädgård).  Bärande begrepp är det laborativa arbetssättet, metodutveckling inom dokumentationsområdet och kompetensutrymme för hantverkare. HL genomför hantverkssamlingar för skilda områden inom traditionshantverket.

Goda exempel

Sedan följde en rad presentationer som exemplifierade hur arbetet med immateriellt kulturarv kan göras. Helena Åberg, slöjdkonsulent vid Sörmlands museum berättade om ett dokumentationsprojekt där film används utifrån olika infallsvinklar; reportaget, dialogen, instruktionen och förebilden. En film visar en långsam process som gestaltas med s.k. Time Lapse. 

7 kilo järn är ett utvecklingsprojekt i Uppsala, Gävleborg och Dalarnas län för smeder. Projektet har gett smederna utmaningen att smida utifrån förutsättningen 1 liter massivt järn (7 kilo). Resultatet visas i en utställning där de medverkande smederna beskriver sin process.

Tutankhamons krage var nästa exempel på hur man kan vinna kunskap ur ett gammalt föremål. Enda förebilden var ett fotografi från samlingen av föremål som grävts fram ur pyramiderna i Egypten. Efter flera försök i att väva runt lyckades Marie Ekstedt-Bjersing att återskapa den krage Tutankhamon bar när han begravdes för drygt 3300 år sedan. 

Annika Ekdal, textilkonstnär berättade om hur hon rest runt i världen och studerat äldre gobelängvävnader. 

Niclas Flinck, slöjdkonsulent i Jönköpings län, talade om vikten att förstå multimodalt lärande och yngre människors behov att interagera i sitt lärande.

Hur går arbetet vidare?

Avslutningsvis diskuterades i plenum vad som är viktigt att göra nu utifrån de förutsättningar som konventionen och de resurser som finns. En nationell agenda för tryggande av traditionell hantverkskunskap är under utarbetande. Agendan formulerar en strategi för vilka insatser som är nödvändiga för att ett förverkligande av konventionens ambitioner ska bli möjliga. Det tre centrala aktörerna; Nämnden för hemslöjdsfrågor, Hantverkslaboratoriet och Institutet för språk och folkminnen axlar genom agendan sina respektive ansvarsområden och samordnar sina insatser. Agendan ska också ligga till grund för finansiering av insatserna.

Arbetet i noden för traditionellt hantverk fortsätter under 2019 och genom den nationella agendan ges de framtida insatserna en samordnad struktur och inriktning.  

Läs mer om konventionen här.

Läs mer om Norsk hantverksinstitutt här. 

Läs mer om Hantverkslaboratoriet här.

Läs mer om Nämnden för hemslöjdsfrågor här. 

/Lars Petersson, slöjdkonsulent och biträdande chef, kunskapsenheten, Örebro läns museum

CrAfter Work, en kreativ mötesplats

På torsdag 1 mars är det årets första CrAfter Work på Espresso House, Våghustorget i Örebro. Det är drop-in mellan 17-20.

CrAfter Work är ett tillfälle att vara kreativ tillsammans med andra. Alla är välkomna, oavsett om det du kallar ditt görande för pyssel, hantverk eller konst. Du kan själv välja att ta med ditt eget projekt, annars kommer arrangörerna att se till att det finns lite material och verktyg att arbeta med. Det är också helt okey att komma bara för att fika och umgås!

Boka även in CrAfter Work den 20 mars och 24 april i kalendern, platsen är ännu inte bestämd. För att få mer info gå med i Facebookgruppen CrAfter Work Örebro.

Värd för evenemangen är Studieförbundet Bilda i Örebro.

/Lina

 

 

 

Kavat Snicker i nya lokaler

Nu öppnar Kavat snickeri i nya lokaler i Östernärke! Snickeriet drivs av Kajsa Lööv och hantverket är inriktat på möbler, med viss förkärlek till den gustavianska stilen, och byggnadsvård. Den 21 maj bjuder Kajsa in till öppet hus mellan kl 12.00-17.00. Läs mer om snickeriets verksamhet här

Att synas och sälja på webben

foto: Susann Rickan

Konferens/ utbildningsdag 

ATT SYNAS OCH SÄLJA PÅ WEBBEN

Vill du veta mer om hur du syns bättre på webben? Kanske funderar du på att starta en webb-butik? Vad är viktigt att tänka på? Den 18 oktober bjuder slöjdkonsulenterna i Västmanlands, Sörmlands, Uppsala, Stockholms  och Örebro län in till en dag om att synas och sälja på webben. Vi kommer att hålla till på Statt i Katrineholm. Statt ligger ett stenkast från järnvägsstationen.
Läs programmet här

Händer i helgen!

Nu i helgen händer massor med slöjdrelaterade saker i länet, här är några av dem!


Torsdag 14 maj, Trasmattans dag på Bohrs makeri i Lindesberg mellan 10-16. Läs mer HÄR.

Förmiddag i P4 Örebro uppmärksammade Trasmattans dag i onsdagens sändning, dels var Maria i Lindesberg och pratade trasmattor och därefter pratade de trasmattor med slöjdkonsulenten Malin Karlsson (d.v.s jag). Lyssna HÄR.

Torsdag 14 maj, är det dags för Tysslingedagen. På inte mindre än 39 olika ställen kan du uppleva kosnt, slöjd och kultur under hela dagen. HÄR finns hela programmet.

På lördag, 16 maj, är det dags för Mellan hägg och syrén på Ostbiten i Granhammar. Ta med din stickning eller virkning och sticka i mysiga miljöer, ta en tur med häst och vagn, ät god mat och njut av musik.

Läs mer HÄR.

Hallagården anordnar kurs i maskinstickning 15 -17 maj med Gunilla Larsholt och Lena Palmér. Oavsett om du är nybörjare eller mer van med maskinstickning har du möjlighet att utvecklas på den här kursen.

Reser du långt kan du sova över på Hallagårdens Bed & Breakfast.

Läs mer HÄR.

Handen, kunskap, praktiskt kunnande

I en värld där teoretiska kunskaper värderas högt kan det behövas en motvikt. Vi uppskattar ofta ett gott hantverk, men glömmer att det brukar anses att det behövs uppskattningsvis 10000 timmars praktiskt utövande för att en människa ska bli riktigt duktig. Precis som  t ex musiker byggs kunskapen upp genom repetition och erfarenhet.
Nu finns en läsvärd bok i ämnet. Den är på danska. läs mer om boken och praktisk intelligens genom att följa länken:
http://www.svd.se/kultur/understrecket/handfast-forsvar-for-praktisk-intelligens_8897506.svd

Återbruk - vad är det vi gör?

Återbruk är ett begrepp som vi ofta använder inom slöjden. Vi finner det ofta som rubrik för något som lockar till slöjdande, hållbart slöjdande.

Slöjd är en verksamhet som bottnar i en tradition av kunskaper i hantverk av olika slag. Slöjd kan sägas vara ett samlingsbegrepp för en förmåga att kunna göra själv, utan alltför stora anordningar och hjälpmedel. Slöjdens kärna av kunskap finns i utövaren, i kroppen, i intellektet, i erfarenheten. Här finns lösningar på problem, när något gått sönder eller tjänat ut. Vi kan laga, göra om, ge ny funktion. Vi kan använda, bruka materialet igen. Återbruk. Att bruka är att ge något en funktion. Inom slöjden handlar det ofta om att göra saker som har en praktisk funktion. Kläder som kan värma oss när det är kallt, svalka oss när det är soligt eller skydda oss när det regnar och blåser. Vi kan slöjda saker av trä och metall som underlättar vår vardag. Möbler att vistas i, förvara i, saker att tillreda mat i, äta ur. Smidda knivar och redskap som hjälper oss. Vi kan göra allt detta med nytt material, eller använda material som redan haft en funktion. Återbruk. Om vi ser på materialets väg från ursprung till dess att det inte är användbart längre ur ett linjärt perspektiv blir valet av material väldigt viktigt. Plast kan vi hålla liv i ett tag, ibland. Men till slut går det inte längre. Vad händer då? Deponi på en soptipp, bränning i kraftvärmeverk, eller hamnar plast delar och partiklar i haven där de samlas i fiskarnas gälar så de kvävs eller bildar plasten flytande öar? Material som inte behöver processas fram i någon större utsträckning är lättare att hantera efter en tid. Trä, ull, lin och andra material vi brukar kalla naturmaterial finns hela tiden nära sin ursprungliga form. När vi slitit ut, lagat och tröttnat på våra slöjdade saker kan vi lättare och med godare samvete återföra dem till naturen. Vi behöver föra ett större mått av kretsloppstänkande i vår konsumtion. Vi kan se materialen vi använder som resurser som vi kan ha nytta av hela tiden. Ett material som aldrig lämnar det ekologiska kretsloppet blir till nya resurser i komposten. Ju färre material ett föremål innehåller, ju lättare är det att laga, återbruka och kompostera.

Även publicerat på Slöjd Håller

Hallsberg nästa! Nästa Hallsberg!

Lördagen den 15 juni är du som är mellan arton och trettio välkommen till täljhajk på Hallsbergs hembygdsgård. Vi täljer mellan 11-15. Jakob fixar material. Färskt trä. I Egna händer håller med verktyg. Vi är utomhus, så det är kläder efter väder som gäller. Om det ösregnar har vi en plan B, så kom ändå även om vädret vill annat.
Åker du kollektivt är det en stunds promenad till hembygdsgården. Åker du med Tågkompaniet/ Tåg i Bergslagen är det fritt att ta med cykel på tåget. Det gäller även Länstrafikens landsortstrafik.
Hör gärna av dig med ett e-post till lars.petersson@olm.se eller sms 070-545 78 22  om du tänker komma!
Väl mött i Hallsberg!

Slöjdbuisness

Nu finns det stöd och hjälp för dig som vill starta företag inom slöjd- och hantverkssektorn. Den statliga Nämnden för hemslöjdsfrågor har tagit fram material som kan vara intressant om du tänker att du vill försöka tjäna lite mer på ditt slöjdande. Kolla in här.

En dag i konsten att återanvända

Välkommen till en dag om återanvändning, återbruk, ta tillvara, göra om, pimpa! På ABF - Örebro, Drottningagatan 38 i Örebro kommer vi visa olika sätt som man kan fixa till saker med egna händer. Mellan kl 11.00-15.00 kan du går runt och inspireras av flera olika personer som arbetar i skilda material. Detaljerat program hittar du här. 

Byggnadsvårdsmarknad i Nora

För tjugo år sedan fick Nora Europa Nostra priset för sin väl bevarade stadskärna och kulturmiljöer. Nu vill man manifestera och uppmärksamma det genom att anordna en byggnadsvårdsmarknad den 18-19 maj 2013. Nora stad och Pershyttans värdefulla kulturmiljöer kommer att fyllas av aktiviteter. Om du vill vara med och bidra till innehållet kan du ta kontakt med arrangörerna. Här följer inbjudan:

Byggnadsvårdsmarknad och hantverkardagar i Kvarteret Bryggeriet

Nu letar vi efter hantverkare, utställare, försäljare, föreläsare med mer som vill medverka i vår årliga byggnadsvårdsmarknad. Marknaden lockar fler och fler besökare för varje år och i år blir det större än någonsin. Vi vill värna om det genuina hantverket och visa att det går att använda traditionella arbetsmetoder även i det moderna samhället. Miljövänlighet och hållbarhet är våra ledord.

I år samarbetar vi även med Pershyttans byalag som i år uppmärksammar 20-årsjubilèet av Europa Nostra-priset med evenemang och festligheter både i Nora och kringliggande byar.

Marknaden infaller i år under pingsthelgen den 18-19 maj. 

Kostnad: Företag: 400 kr/plats, 500 kr/plats inklusive hyra av ett bord.
Ideella föreningar som medverkar med aktivitet som inte omfattar försäljning deltar kostnadsfritt. Önskas hyra av bord kostar detta 100:-, för föreningar som även har försäljning debiteras ytterligare 200:- per plats.
Priser vid försäljning av mat som äts på plats: 600:- för företag och 400:- för ideella föreningar inkl. el upp till 220 volt max 10 a.

Vi arbetar ideellt och alla avgifter går oavkortat till marknadsföring.

Är du intresserad av att medverka? Hör gärna av dig till info@bryggerietsbyggnadsvard.se eller ring Christer Källqvist på telefon: 070-577 12 00

Läs gärna mer på www.kvarteretbryggeriet.se.

Hjärtligt välkomna!