Slöjdsommarjobb!

I år arrangerade vi slöjdsommarjobb för sjätte året i rad i samarbete med Region Örebro län. På grund av Coronaviruset och de föreskrifter som finns, fick vi ändra våra planer för detta år. Istället för att ha alla nio deltagare i en grupp på plats i tre veckor så valde vi att dela upp ungdomarna i två. De har arbetat både på distans och på plats, där de har fått möta de två handledare som vi har haft detta år, Anny Liivamäe och Simon Svennberg. För att kommunicera med båda grupperna hade vi digitala möten, där grupperna fick komma med frågor och kommentarer om arbetet.
Den röda tråden under de tre veckorna var vävning. Första veckan fick ungdomarna tvätta, beta och växtfärga ull och garn med björklöv, brännässlor och rödlöksskal samt att de fick karda och spinna sitt eget garn. De fick även brodera och sy en förvaringspåse till vävram, påta med den påtdocka de själva hade tillverkat och göra en skissuppgift som som kunde knytas till väven som skulle produceras sista veckan.

Andra veckan gjorde de sina egna vävramar och vävstickor. De hann även med att göra slynggaffel, bihotell och att jobba i plåtåterbruk. 

Huvudaktiviteten sista veckan var vävning, ungdomarna fick varpa och väva med de färgade garnerna och ullockarna som tidigare färgats samt några extra färger som fanns till förfogande. Vissa ungdomar höll kvar sina idéer från skissuppgift, medan andra valde att frångå den. De fick även slynga på olika sätt med den slynggaffel de hade täljt veckan före.  

Grupperna har varit kreativa engagerade och kämpat på otroligt bra med positiv anda och fått prova att jobba med tekniker, material och redskap som ibland varit helt nya för dem. 

För oss konsulenter är det här en höjdpunkt på året, att få träffa engagerade handledare och ungdomar som tycker att slöjd och skapande är superkul, och att få ha en sån kreativitet runtomkring sig värmer mitt slöjdhjärta. 

Foto: Lina Jatko

Foto: Lars Petersson

Foto: Lina Jatko

Foto: Lars Petersson

Foto: Lina Jatko

Foto: Lars Petersson

Foto: Lina Jatko

Foto: Lars Petersson

Foto: Lina Jatko

Nu är det snart semester och jag vill skicka med en sommarhälsning som ungdomarna strävade efter under dessa tre veckor:

Var snäll mot dig själv! 

/Slöjdkonsulenten Lina

Slöjdhandledarutbildning i Örebro län hösten 2019

Slöjdkonsulenterna på Örebro läns museum har under två helger hösten 2019 arrangerat en slöjdhandledarutbildning. Slöjdkonsulenterna ser ett behov i länet att fler människor kan förmedla slöjd och skapandet med glädje och inspiration till främst barn, men även vuxna. Vi stöttar även föreningar som i deras verksamhet vänder sig mot barn med slöjdaktiviteter.  

Handledarutbildningen riktade sig mot människor som är intresserade att arbeta med barn och handleda i slöjd och skapande verksamhet. Deltagarna fick lära sig olika slöjdtekniker, diskutera slöjd, pedagogik, bemötandet av barn och vuxna samt HLR mot barn. 

Till de praktiska delarna var etablerade slöjdare inbjudna som Erik Torstensson, Mona Malmqvist Sjöstedt och Anja Sundqvist. De teoretiska delarna har slöjdkonsulenterna själva stått för. 

Det var 11 glada deltagare i den första handledarutbildningen som anordnades hos oss. En utbildning till planeras våren 2020. 

Gruppen fick en broderiövning där de skickade vidare broderiet.  

Deltagarna fick lära sig att tova på olika sätt. 

Deltagarna fick lära sig att fläta korg i pil. 

Deltagarna fick lära sig olika täljgrepp och täljde insekter och tryckstämplar

Att ta hand om andra om olyckan inträffar fick

deltagarna också lära sig. De fick öva både på varandra och dockor.

.

Tygtryck med täljda stämplar

/Slöjdkonsulenterna Lina och Lars

Slöjd Residence i Jokkmokk

Jokkmokk: Slöjd som historia, kulturarv och experiment. Slöjd Stockholms årliga residensprogram flyttar norrut 2019. Till Jokkmokk i Norrbotten. På Samernas utbildningscentrum/Sámij åhpadusguvdásj kommer två residensdeltagare att erbjudas plats. Vi söker två personer: 1. En utövare från det lokala slöjdfältet duodji, med intresse för gränsöverskridande samarbeten 2. En slöjdare, konsthantverkare eller konstnär med intresse för slöjdpraktiker och gränsöverskridande samarbeten De två deltagarna erbjuds var sitt stipendium på 25 000 kr, produktionsstöd, boende under vistelsen, möjlighet till en arbetsplats, verkstäder samt praktiskt och innehållsmässigt stöd från Slöjd Stockholm. Programmet genomförs i samarbete med Samernas utbildningscentrum och det intilliggande Ájtte, Svenskt Fjäll- och Samemuseum. Residensen genomförs under oktober månad 2019. Vem söker vi? Vi söker dig som är särskilt intresserad av samarbete som praktik, och är nyfiken på att under en koncentrerad tid pröva ditt hantverksmässiga utövande i relation till den specifika kontext som är Jokkmokk. Skicka in ansökan senast den 28 juli Ansökan ska innehålla ett projektförslag/förslag till hur residenstiden ska användas och en kortfattad beskrivning av din praktik vilken skickas senast den 28 juli 2019 till: slojdresidens@stockholmslansmuseum.se Vill du veta mer: https://stockholmslansmuseum.se/jokkmokk-slojd-som-historia-kulturarv-och-experiment/ Om Slöjd Stockholms residensprogram Residensprogrammet är en del av en långsiktig utveckling av en publik plattform för att undersöka, lyfta fram och diskutera slöjd och hantverk, samt ställa frågor kring det handgjorda och dess roll och relevans i vår samtid. Programmet är ambulerande och genomförs i samarbete med lokala och regionala samarbetsparter. Med en verksamhet som rör sig mellan olika platser kan detta bidra till att pröva nya sammanhang och former för både utövande praktik och utveckling av samtalet kring det handgjorda. Slöjd Stockholm är initiativtagare och ansvariga för projektets genomförande. Slöjd Stockholms residensprogram finansieras av Statens Kulturråd och Nämnden för hemslöjdsfrågor. Ansvarig för projektets utveckling är Slöjd Stockholms verksamhetsledare Andreas Sohlberg, programmet 2019 utvecklas och samordnas av Emily Fahlén och Asrin Haidari som också är konstnärliga ledare för Luleåbiennalen 2020.

Slöjdaktiviteter på Siggebohyttan i sommar!

Nu har sommaren satt fart, semestern kanske redan börjat eller så är den på intåg..
I sommar så erbjuder Örebro läns museum en hel del slöjdaktiviteter! Vi kommer att hålla till på vår Bergsmansgård i Siggebohyttan, där det kommer vara både familjeaktiviteter och mer inriktad verksamhet mot vuxna.

Torsdag och fredag 27-28 juni: Gör egna leksaker i trä och textil.

Under Bergslagens familjeveckor så erbjuder vi prova på-aktiviteter. Dessa dagar får besökarna skapa egna leksaker i trä och textil till exempel tova bollar och ringar, göra ett eget "tre i rad", en "kasta ring", eller varför inte ett eget hopprep!

Tid: 12-16

Gratis

Foto: Mikael Linell 

Foto: Mikael Linell

Torsdag 4-5 juli: Tova en fladdermus, ett flygfä eller bygg din egen fladdermusholk.

Under Bergslagens familjeveckor så erbjuder vi prova på-aktiviteter. Dessa dagar får besökarna skapa egna fladdermöss eller andra flygfä av ull och bygga ihop en fladdermusholk.

Tid: 12-16

Att tova är gratis

Att bygga fladdermusholken kostar 50kr

Foto: Malin Karlsson

Torsdag 11 juli: Slöjden börjar i skogen.
Slöjdkonsulenten Lars Petersson tar med deltagarna på en vandring i skogen i anslutning till Siggebohyttan för att titta på olika träd, hur de växer och hur de kan användas i slöjden. Lars berättar varför det kan vara bra att välja ett krokigt träd ibland, eller vad barken berättar om virket innanför. Samling vid Mangårdsbyggnaden och vid regn så blir det ett föredrag inne på logen.
Tid: 15.00
Gratis

Foto: Lars Petersson

Torsdag 18 juli: Lappa och laga (föreläsning och workshop)
Sara Hillersberg kommer att ha en föreläsning om hållbarhet och konsumtion med inriktning på textil. Efteråt kommer hon att ha en workshop i att lappa och laga. Ta med kläder och textilier så får ni möjlighet och hjälp att laga och ändra dem!
Sara är sömmerska och kostymör som arbetar med återbruk och re-design. Hon har butik och syateljé "Ateljé Återbruk" i Wadköping, Örebro
Tid: 14.00
Gratis

Foto: Mikael Linell

Välkomna till slöjdaktiviteterna på Siggebohyttan!

Läs mer på www.olm.se

Öppettider: Onsdag-Söndag 11-17.

Siggebohyttans bergsmansgård

713 94 Nora

Att synliggöra det osynliga

Att synliggöra det osynliga  - konferens om immateriellt kulturarv 

Under två dagar, 13 – 14 mars 2019, var det en konferens om slöjd -, och hantverkskunskaper och vad som händer när antalet utövare minskar och kunskaper riskerar att försvinna. Konferensen hölls i Sörmlands nya länsmuseum och arrangerades av Sörmlands museum, Nämnden för hemslöjdsfrågor (NFH) och Hantverkslaboratoriet  (HL) vid Göteborgs universitet.

Foto: Fredrik Lovéus

Föreläsningar

Frågeställningen tar avstamp i UNESCO´s konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet. I konventionen lyfts värdet av att dokumentera och förmedla kunskaper, handlingar, seder och riter, sånger, danser och mycket mer som nödvändigtvis inte är knutet till ett föremål. Konventionen fokuserar på levande bruk av kunskaper, utövande och de personer som kan. På konferensen var temat traditionella slöjd-, och hantverkskunskaper.

Karin Lindvall, museichef på Sörmlands museum inledde med att resonera kring begreppet kulturarv. Det är ett begrepp som ständigt är i förändring och olika förskjutningar sker över tid vad som kan benämnas kulturarv och inte. Därför behöver begreppet diskuteras. Att det materiella och det immateriella kulturarvet är varandras förutsättningar är odiskutabelt. Temat på konferensen fokuserar på det görande som resulterar i föremål.

Annika Nordström arbetar på Institutet för språk och folkminnen (ISOF) och är den kulturarvsmyndighet som fått ansvaret att genomföra konventionen i Sverige. ISOF vill med olika insatser som projekt och program upprätthålla kunskaper.

foto: Malin Karlsson

Anneli Palmsköld är prefekt och  professor i kulturvård vid Göteborgs universitet. Hon talade om vikten att utveckla metoder för dokumentation och lärande inom slöjd-, och hantverksfältet. Lärandet kan ske på olika sätt: Lärande om något, lärande i något, lärande med något och lärande genom något. Alla perspektiv är viktiga för att skapa förutsättningar för ett aktivt byggande av kunskaper.

Friedrike Roedenbeck är kanslichef på Nämnden för hemslöjdsfrågor och det är den myndighet som samordnar det arbete inom konventionen som kallas traditionellt hantverk. Hon menar att det viktiga inom arbetet är att skapa förutsättningar för kunskapsöverföring av traditionella slöjd-, och hantverkskunskaper. Civilsamhället är en viktig aktör. Hållbarhet är centralt och ger arbetet samtida legitimitet. 

Från Norskt hantverksinstitutt (NHU) i Lillehammer kom två talare (Eivind Falk och Jarle Hugstmyr) som beskrev hur de i Norge arbetar med det här området. I Norge har man byggt upp en verksamhet sedan många år. Det finns möjlighet för en person som representerar en kunskap som bedöms vara ”hotad” att under tre år arbeta heltid för att utveckla sina kunskaper och samtidigt dokumentera kunskaperna. NHU arrangerar även något som de kallar ”hantverkssamling”. Det kan liknas med en workshop där deltagarna har en särskild uppgift att genomföra tillsammans samtidigt som processerna reflekteras, diskuteras och kritiseras. NHU kallar detta för att ”lyfta i flock”. Det innebär att slöjdare och hantverkare tillsammans bygger, utvecklar och vidareför kunskaper.

foto: Lars Petersson

Hantverkslaboratoriet vid Göteborgs universitet hade två talare under konferensen. Tina Westerlund visade några exempel på hur man kan, med strukturerade metoder, utforska och dokumentera olika hantverkskunskaper. ”När är vattenstrålen lagom stark för att inte skada pionens rotknölar när de sköljs av inför delning av dem i reproduktionssyfte?” Hur beskrivs det och vilka risker kan man ta genom att testa själv? Om en rotknöl av en särskilt unik sort förstörs kanske inte den sorten går att föryngra, återskapa och spara för framtiden. Hur undviker man det när de sista kunskapsbärarna försvinner? Linda Lindblad talade om hur Hantverkslaboratoriet har byggt upp sin verksamhet på vetenskaplig grund. Centralt för HL är att kartlägga och tillgodose kompetensbehovet inom kulturmiljöområdet (bygghantverk, landskapsvård och trädgård).  Bärande begrepp är det laborativa arbetssättet, metodutveckling inom dokumentationsområdet och kompetensutrymme för hantverkare. HL genomför hantverkssamlingar för skilda områden inom traditionshantverket.

Goda exempel

Sedan följde en rad presentationer som exemplifierade hur arbetet med immateriellt kulturarv kan göras. Helena Åberg, slöjdkonsulent vid Sörmlands museum berättade om ett dokumentationsprojekt där film används utifrån olika infallsvinklar; reportaget, dialogen, instruktionen och förebilden. En film visar en långsam process som gestaltas med s.k. Time Lapse. 

7 kilo järn är ett utvecklingsprojekt i Uppsala, Gävleborg och Dalarnas län för smeder. Projektet har gett smederna utmaningen att smida utifrån förutsättningen 1 liter massivt järn (7 kilo). Resultatet visas i en utställning där de medverkande smederna beskriver sin process.

Tutankhamons krage var nästa exempel på hur man kan vinna kunskap ur ett gammalt föremål. Enda förebilden var ett fotografi från samlingen av föremål som grävts fram ur pyramiderna i Egypten. Efter flera försök i att väva runt lyckades Marie Ekstedt-Bjersing att återskapa den krage Tutankhamon bar när han begravdes för drygt 3300 år sedan. 

Annika Ekdal, textilkonstnär berättade om hur hon rest runt i världen och studerat äldre gobelängvävnader. 

Niclas Flinck, slöjdkonsulent i Jönköpings län, talade om vikten att förstå multimodalt lärande och yngre människors behov att interagera i sitt lärande.

Hur går arbetet vidare?

Avslutningsvis diskuterades i plenum vad som är viktigt att göra nu utifrån de förutsättningar som konventionen och de resurser som finns. En nationell agenda för tryggande av traditionell hantverkskunskap är under utarbetande. Agendan formulerar en strategi för vilka insatser som är nödvändiga för att ett förverkligande av konventionens ambitioner ska bli möjliga. Det tre centrala aktörerna; Nämnden för hemslöjdsfrågor, Hantverkslaboratoriet och Institutet för språk och folkminnen axlar genom agendan sina respektive ansvarsområden och samordnar sina insatser. Agendan ska också ligga till grund för finansiering av insatserna.

Arbetet i noden för traditionellt hantverk fortsätter under 2019 och genom den nationella agendan ges de framtida insatserna en samordnad struktur och inriktning.  

Läs mer om konventionen här.

Läs mer om Norsk hantverksinstitutt här. 

Läs mer om Hantverkslaboratoriet här.

Läs mer om Nämnden för hemslöjdsfrågor här. 

/Lars Petersson, slöjdkonsulent och biträdande chef, kunskapsenheten, Örebro läns museum